Trädklättring och insikt, 21/5
Jag har suttit ute på gården i solen och läst en tidning, sen skulle jag gå och plocka lite körsbär och då hittade jag Ion i trädet. Det såg ut såhär
Idag höll jag på att börja gråta på "jobbet". Innan jag åkte hit så tittade jag kanske 40 gånger på ett klipp (http://www.youtube.com/watch?v=2Q1SZtfgb4s) från centret som visades i samband med världens barn-galan 2008. Där har Anders Lundin intervjuat en kille som sitter i rullstol. Han är tio år och föddes med en hjärnskada som gör att han har svårt att gå. När jag kom till centret idag var det 3 killar där som också jobbade med barnen, jag skulle gissat på att dom var i 18-20-årsåldern. Sen fick jag förklarat för mig att en av dom var pojken från klippet. Han var säkert 1,85 lång och gick precis lika bra som vem som helst. Jag skulle aldrig i mitt liv trott att det var samma person som i klippet, idag är han alltså 15 år. Jag blev extremt berörd av det, det känns som att allt jobb som människorna på centret lägger ner verkligen har betydelse och gör skillnad. Jag ska försöka ta en bild på honom så får ni se. Hejdå och godnatt!
Kommentarer
Postat av: Freja
Alltså herregud vad underbart! Jag blir ju gråtfärdig och otroligt avundsjuk på att du får vara där. Verkar vara en intressant kultur och ett väldigt vackert land. Jobba hårt på rumänskan och njuuuuuuuuut!
Postat av: Liv
Nemen hej Freja vad roligt att du läser! Jag har det faktiskt väldigt bra och uppskattar att jag får den här chansen. Du har uppfattat det helt rätt, det är väldigt vackert! Jag ska jobba på och lovar att njuta varje minut!
Trackback
