Liv(et) i Moldavien!

Till att börja med så måste jag berätta lite om gårdagen. Dagen var som vanligt, jag åkte och hämtade barnen från morgonen och var sedan med dem på centret. Jag var även med de lite äldre barnen igår, det var roligt som en omväxling! Efter att jag jobbat klart så lekte jag lite med Andrea som är fixerad vid min dator, sen gick jag tillbaka till huset för att publicera förra inlägget osv. När jag kom tillbaka till centret berättade Gheorghe och Andrei att det vart två personer här och frågat efter mig. Efter två timmar kom en av dem tillbaka, en tjej som var 21 år och som bott i Sverige i 6 år. Hon föddes här i Moldavien och bodde här tills att hon var 14, och hade nu fått reda på att en svensk tjej fanns i staden (jag) så hon bestämde sig för att träffa mig. Och vad jag är glad över det! Vi satt och pratade i 2,5 timme om allt från hundar till utbildningssystem och så mycket annat. Hon pratade extremt bra svenska, nästan ingen brytning alls (förutom att hon pratade skånska då hehe). Det sjukaste och mest fantastiska med allt var att hon bjöd in mig till sitt bröllop den 12 augusti! Helt otroligt, det ser jag verkligen fram emot. Innan hon gick träffade jag även hennes man som nu bott i Sverige i ett år så han kunde inte prata så mycket svenska.

Vad har hänt mer i veckan… I onsdags åkte jag in till Chisinau runt 2, som den hippie/boho jag blivit så besökte jag den enorma marknaden iklädd långkjol och sandaler istället för alla köpcentrum jag tidigare traskat runt i. Ne men, jag fick tips om att marknaden var så extremt stor och att man verkligen kunde hitta ALLT där så jag bestämde mig för att utforska detta. Det stämde. Allt från, kläder, skor och väskor till mat av alla de slag, motorer, lampor, elektronik, möbler, tyger ja ni fattar. Var nära på att inte hitta en ände på området, det var typ lika stort som Östersund. Till slut hittade jag ändå ut och begav mig hemtåt, hann se ett gäng militärer spatsera förbi innan jag tog bussen.

Nu i helgen blir jag nog kvar här i Calarasi, dels för att Gheorghe och hans pappa åker till Ukraina i tre veckor på tisdag och när han kommer hem är jag borta och sen flyttar jag så jag vill hinna träffa honom. Andrei är här i helgen också dessutom. Vi får väl se vad vi hittar på, idag när jag var nere och handlade vatten hörde jag plötsligt ”Hej hej!” på svenska bakom mig. Det var mannen till tjejen som var här igår haha, kändes riktigt skumt haha. Här är några bilder från Chisinau/centret/min lekkompis Andrea.

Nu äntligen så ni få se frågorna och mina svar. Jag har bara lagt ut de som är frågor och all annan respons tackar jag så mycket för och tar till mig!

Kan du inte komma hem tidigare?

Haha nej det blir nog lite svårt men det är fritt fram att komma och hälsa på min vän!

Har du någon gång ångrat att du åkte? Ärligt

Än så länge, inte en enda gång. Jag tror inte att jag kommer att göra det heller om inte allt plötsligt förändras och blir outhärdligt. Min upplevelse än så länge är att allt är bättre än vad jag trodde att det skulle vara innan jag åkte!

Vad är den största skillnaden mellan folket i moldavien och sverige?

Mellan folket… Eftersom den ekonomiska situationen här och i Sverige är så annorlunda så ser man lite annorlunda på utbildning till exempel. Att staten betalar för utbildningen i Sverige tycker många här är konstigt, de anser att man istället borde satsa på de studenter som ”sticker ut”, ge dem ett stipendium och låta övriga betala för att spara pengar. En annan skillnad som faktiskt är ganska tydlig är att kvinnorna här är så otroligt måna om sitt utseende! När man är ute på stan så är de flesta klädda som vi i Sverige skulle klä oss om man gick på ett bröllop eller en fest, det är klackar som gäller till vardags och väskor som ser exklusiva ut. Inte alls som i Sverige där man väl egentligen inte klär upp sig speciellt ofta? Annars så är det väl inte så stor skillnad mellan folket egentligen, mellan länderna däremot är det extremt stora skillnader.

Jag undrar om du inte tycker att de är jobbigt med att de är så fattigt?

Det gör jag, ibland. Den här resan skulle kunna vara väldigt mycket jobbigare än vad den är eftersom jag medvetet väljer att inte tänka på fattigdomen hela tiden. Jag tror att om jag skulle reflektera för mycket och börja tycka synd om folket så skulle jag inte klara av det här. I vissa situationen blir det väldigt påtagligt och jag kan längta hem lite till trygga Sverige men för det mesta så försöker jag att se det positiva i landet, centret jag jobbar på till exempel!

Jag hör ofta om volontärer som bor tillsammans i en lägenhet, är det inte tråkigt att bo ute på landet med bara familjen?

Intressant fråga! När jag träffade Melody och Thais på hälsoundersökningen och de berättade att de bodde med tre andra tjejer i en lägenhet i huvudstaden så blev jag faktiskt lite avundsjuk. Men samtidigt så hade jag inte velat byta eftersom jag verkligen får se alla delar av det här landet. Jag får äta traditionell moldavisk mat och se även de små byarna på landsbygden, något som jag aldrig hade gjort om jag bodde i Chisinau. Dessutom så har jag ett stående erbjudande att sova över hos båda tjejerna när jag vill eftersom de har extra sängar i sina lägenheter. Jag tycker att det är en perfekt tillvaro som jag har just nu faktiskt, med det lugna här i Calarasi och även att ha möjligheten att åka in till huvudstaden när jag vill. Så för att svara på frågan, nej det är inte tråkigt!  

Hur är moldavien alltså skulle man kunna åka dit på semester till exempel?

Något som är en stor nackdel är ju att det inte finns någon kust, det är såklart en av de viktigaste anledningarna till att turismen här inte är så stor. Annars så tycker jag absolut att det är ett land värt att besöka, framför allt eftersom det är så sjukt billigt här! I huvudstaden kan man inte alls tro att man kommit till europas fattigaste land, det finns fina restauranger, köpcentrum, museum och annat som man som turist i ett land vill se. Om man väljer en av de finaste restaurangerna så är maten ändå hälften så billig som i Sverige, och hur god som helst. Vinodlingar finns det väldigt många av och flera har guidade vandringar, vinprovning osv. Man kan fynda på enorma marknader, åka och bada i en av alla sjöar, gå på balett, tivoli, zoo osv osv.  

Hur går det med språket? Pratar folk där bra engelska?

Det är kanske 0,5 procent av befolkningen här som pratar engelska, max. Så jag kan ju säga att mina kunskaper i kroppsspråk har utvecklats enormt mycket. När jag inte viftar vilt omkring mig så försöker jag att använda mig av det jag lärt mig från lektionerna med Gheorghe, vi har fortfarande några lektioner i veckan så det går framåt. Det går bra att handla både i butiker och på marknader osv, och det känns skönt att det mest väsentliga sitter!

Hej! Jag är intresserad av att åka iväg som volontär någonstans i Europa men jag vet inte riktigt hur det går till. Vad ska jag göra? Hur söker man?

Okej, till att börja med, VAD KUL! Organisationen som jag arbetar inom och som är den största för volontärarbete för ungdomar i Europa är EVS. Allt är uppbyggt med sändande och mottagande organisationer som samarbetar. Oavsett vart du bor så är det första steget att hitta en sändande organisation. Det behöver inte nödvändigtvis vara i din stad, jag vet till exempel att Peaceworks kan agera sändande organisation på nationell nivå. Bor du i Östersund så rekommenderar jag varmt att kontakta någon av de duktiga coacherna på Navigatorcentrum som också är en sändande organisation. Jag har fått så otroligt bra hjälp av Liv Robén som jobbar där, har ni möjlighet så försök boka in ett möte med henne! 

Efter att ha hittat en sändande organisation som är villiga att skicka iväg dig så börjar arbetet med att hitta ett projekt som du vill jobba med. EVS har en enorm databas där du kan söka på alla projekt i alla länder, du kan välja kategori och söka bara inom ett visst land eller ett speciellt arbetsområde. Förslagsvis så bör du hitta ett antal projekt som du sedan kontaktar och frågar om vilken period projektet är aktuellt och hur länge det pågår osv. När du hittat något som passar i tid och som du vill ha kontaktar du din sändande organisation. Efter det är det en lång process med ansökningar som ska godkännas, avtal som ska skrivas under och annat. Allt det här får du hjälp med av din sändande organisation. Det är fritt fram att maila mig så kan jag svara på fler frågor om det är mer du undrar över! J [email protected]

Varför valde du moldavien av alla ställen?

Jag hade redan bestämt mig för att jag ville jobba med att hjälpa människor/djur på något sätt. Det finns massor av projekt inom konst, journalism osv men det var inget som intresserade mig utan jag ville jobba med barn, äldre eller utsatta i samhället. Det var så jag började min sökning, landet jag skulle bo i var mindre väsentligt. Centret här behövde en volontär i precis den tidsperioden som jag kunde vara borta och jag tyckte att det kändes extremt spännande att bo i ett land som man annars aldrig skulle besöka. Att det också faktiskt är europas fattigaste land känns också bra på något vis, det blir en så annorlunda upplevelse!

Du har skrivit att det är över 30 grader vissa dagar, är det inte jobbigt att jobba då?

Jooo speciellt att åka i bilen och hämta/lämna barnen, men jag har faktiskt vant mig vid värmen, det går mycket bättre nu än i början. Sen kan jag känna att det nästan vore kriminellt att klaga över värmen när jag hörde att det igår var tio grader i Östersund hehe. Jag njuter för det mesta!

Nu tänkte jag skriva lite om min helg! I fredags åkte jag in till Chisinau med bussen runt 12. När jag kom fram hittade jag en jättefin ny butik där jag köpte två kjolar som jag blev kär i, hittade även en grön topp i spets (kan visa bilder en annan dag). Efter det köpte jag med mig lite frukt och gick till hotellet där vi bodde förra helgen, betalade och fick ha tillgång till poolen hela dagen. Fram till klockan sju var jag där och sen åt jag middag på en restaurang innan jag träffade Meldy, volontären från Holland. Förutom henne så var det tre andra tjejer och vi gick till ett ställe där massa folk samlats för en sorts gatufest. Det var fyra tjejer som anordnat allting, en väldigt enkel idé där de gjort ett event på Facebook  och bjudit in både volontärer från andra länder och ungdomar från Moldavien. Platsen var ett litet torg och dom spelade musik från olika länder, MINST fyra svenska band/artister under kvällen som Familjen,The Knife och Swedish House Mafia. Jag träffade så sjukt många intressanta människor och atmosfären där är svår att beskriva. Under kvällen filmade de hela torget och hade en projektor mor en vägg som visade allting, så många små enkla grejer som blir så bra. Vi tog en taxi till deras lägenhet riktigt sent och nästa dag åkte vi till en sjö på morgonen!

Det var både en fin sandstrand och ett område där folk satt på gräset. Vi sökte oss lite längre bort och hittade en drake ute på en ö! Det var underbart att bada i en sjö, kändes som en svensk sommar! Notera killen i trädet på tredje bilden här nedanför. Efter att ha vart vid sjön hela dagen tog vi en buss in till stan där vi mötte upp några andra och gick på opera! Här i Chisinau kostar opera, baletter och konserter runt 40 kronor, helt galet. Det var en italiensk opera och det var verkligen en upplevelse! Jag ska se till att hinna med att titta på en balett också innan jag åker hem, det har jag alltid velat göra. När operan var slut gick vi till en restaurang som serverade moldavisk mat och sen åkte jag hem hit till Calarasi ganska utmattad efter en intensiv men väldigt lyckad helg!

Nu tänkte jag berätta om allt jag fått veta de senaste dagarna. Till att börja med så ska Gheorghe och pappan Ion åka till Ukraina i tre veckor den 2a juli, där försvinner alltså min tolk. Hur ska jag kommunicera med Maria = mamman i familjen = min chef tänkte jag då. Tills jag fick reda på att hon ikväll åker till England tillsammans med barnbarnet för att hälsa på äldsta sonen och Crisitina en månad. Jaha, ska jag bo här helt själv alltså tänkte jag då. NEJ för den 4e juli kommer det en till volontär, en tjej från franskrike som ska bo här i huset tillsammans med mig. Fler nyheter? Ja. Den 16e juli åker jag till Bukarest för några lediga dagar tillsammans med mormor, morfar och Lise. Känns superkul och roligt att få se en till huvudstad i Europa. Fem dagar efter att jag kommit hem från Bukarest åker jag till Ukraina tillsammans med massa andra volontärer för att ha ett litet läger. Nu till den kanske mest förvånande nyheten, efter att jag kommer hem från Ukraina ska jag inte längre bo här i Calarasi utan jag ska flytta till huvudstaden Chisinau och bo där resten av min tid i Moldavien. Där kommer jag antingen att jobba på ett annat center eller på Advit Moldovas kontor. Anledningen? Centret jag jobbar på nu kommer att vara stängt i Augusti.

Så ser läget ut just nu, ni får helt enkelt följa med på bloggen så att ni vet vart jag håller hus, om jag ens vet det själv! Allt känns jättespännande just nu, jag ska försöka kontakta den franska tjejen innan hon kommer så att jag vet vad det är för människa! Det var alla mina nyheter just nu

Ooooj vilka intensiva och fantastiska dagar. Jag, mamma och Lise har haft det så extremt bra, när de kom i onsdags hämtade jag + sonen och pappan i familjen dem på flygplatsen. Från onsdag till fredag bodde de sedan med oss i Calarasi och fick vara med om barnhämtning från morgonen, se centret, äta moldavisk mat, åka ut på se-alla-kyrkor-och-kloster-i-närheten-tur, gå på en liten rundvarndring här i staden mm. Allt gick superbra och hela familjen ansträngde sig för att de skulle ha det så bra som möjligt. Som när vi åkte från morgonen med pappan Ion och han helt plötsligt stannade bilen för att säga åt två män att kliva av sin hästvagn så att vi kunde sätta oss och han kunde ta kort, resultat? Se längre ner.

På fredag eftermiddag tog vi en buss in till huvudstaden där vi hittade till vårt hotell med POOL! Temperaturen har varit konstant över 30 grader den senaste veckan så det kändes ju helt sjukt underbart. Från fredag till måndag spenderade vi dagarna vid poolen och kvällarna ute på stan med shopping, marknader och restauranger. Det var ett jobbigt avsked imorse men jag är otroligt glad över att de kom hit och fick uppleva ”min” lilla värld. Önskar att fler av mina nära och kära kunde dimpa ner ibland sådär!

Idag har jag fått jättemånga nyheter om mina sista månader här, jag skriver mer om det imorgon eftersom jag är så trött nu att jag började fundera på om imorse stavades med o eller å…  Imårse..Imorse.. Här är ett gäng bilder i totalt ologisk ordning men det blev så nu. God natt!

Idag har jag varit hela dagen i Chisinau. Från morgonen satt jag på en uteservering, drack iste och läste innan jag gick till sjukhuset där Melody, Thais och Alina från Advit var. Vi träffade två olika läkare som ställde frågor om vår hälsa och var klara där runt ett. Sen gick jag och Alina runt i 1,5 timme till olika kontor för att få något papper signerat, efter det vandrade jag runt själv i några timmar. Köpte en fin anteckningsbok bland annat. Nu taggar jag inför fotbollen, dock kommer alla andra här att hålla på Ukraina så jag måste se till att hejja för allt vad jag är värd, det här är ju VIKTIG. Längtar extremt mycket tills på onsdag då mamma och Lise kommer! Lovar att svara på alla frågor också inom en mycket snar framtid. Gick idag in på ÖP:s hemsida för att kolla in vad som händer hemma (har det brunnit, skett någon olycka, bombhot, viktig artist bokad till yran, skymt av storsjöodjuret, ?) och det verkar ju vara hur mycket som helst! Till exempel så publicerades den här artikeln idag!

Vilken dag alltså, 23487 intryck på samma gång. Dagen började med att jag klockan 7 tog en minibuss in till Chisinau där Mariana från Advit mötte mig, hon är alltså en mentor till volontärer i Moldavien. Vi mötte upp Melody från Nederländerna och Thais från Spanien, båda två kom i förrgår och ska vara volontärer i 8 och 10 månader. Sen gick vi till ett sjukhus och tog blodprover och gjorde konstigaste röntgenundersökningen någonsin, det var som en bur typ haha.  Sen tog vi bilder hos en fotograf, hämtade ut paket till mig och gick till för underskrift av några dokument. När allt var klart åt jag lunch med Mariana på ett mysigt italienskt ställe, jättegod ceasarsallad och grönt iste med citron. Helt plötsligt kom en av servitriserna med 3 liter öl i en karaff som vi tydligen ”vunnit” för att vi satt vid rätt bord, det hade något med EM att göra jag förstod inte riktigt. Varken jag eller Mariana var sugna på att dricka öl så vi gav bort allt till bordsgrannarna som blev överlyckliga.

Efter lunchen gick hon till jobbet och jag utforskade Chisinau. Först var jag länge i ett stort, exklusivt köpcentrum och upptäckte överlycklig att Moldavien är ett skoparadis. HALLELUJAH. Jag insåg efter ett tag att jag inte riktigt har språkkunskaperna för att vara i finare butiker eftersom de hela tiden ska komma fram och prata och berätta massa om allt. Då var jag tvungen att stå och leende mumla daaaa, ahaaa, aaah, daaa utan att förstå ett dugg så efter ett tag lämnade jag det stället och gick vidare. Jag var på en marknad, i en parfymbutik, växlade pengar och gick runt för att försöka lokalisera mig innan jag satte mig i samma park som jag och Tanya var i samma dag jag kom. Där åt jag hallon som jag köpt av en söt liten tant. Det var gott. Jag öppnade även paketet från la familia, ååh vad många fina saker. Bland annat  halsbandet längre ner, älskar det!

Det var någon slags bröllopspanik-alla-gifter-sig-på-samma-dag här idag, under mina timmar i Chisinau såg jag säkert tio brudpar! Jag lyckades hamna mitt i en fotografering också, det var ju kul!

Sen tänkte jag börja röra mig mot busstationen men insåg att det var omöjligt i jeans, höll på att kollapsa. Återvände till det första köpcentret eftersom jag sett att de hade mycket fint och jag var i BEHOV av en kjol, hehe. De tre damerna som jobbade i butiken jag valde kunde faktiskt lite engelska och hjälpte mig att hitta det jag ville ha så jag lämnade stället i en ny, fin, vit, sval, underbar kjol. Tur var väl det för det tog 45 minuter att gå till busstationen och det är lång tid i värmen. På vägen såg jag många helt otroliga byggnader, jag är verkligen imponerad av arkitekturen här!

Idag har mina vänner tagit studenten. Det är ju galet! Jag hoppas att ni hade precis så kul som ni förtjänar allihopa, hade väldigt gärna varit med klassen och alla fina Minerva-tjejer. Blev väldigt glad när jag såg det här ändå, trodde först att de bara var en oseriös idé från de forna klasskamraterna men de skrev det på flaket haha, så jag var ju med på ett hörn trots allt! Nu ska jag kolla på fotbollen med Gheorghe, rekord i både textmängd och antal bilder här skulle jag tro! Ciao

Igår bestämde vi att varje onsdags- och fredagsmorgon kommer jag att åka med från morgonen för att hämta upp barnen, och jag kommer även att åka med varje dag för att skjutsa hem dem runt halv ett. Det känns jättebra, då har jag några fasta punkter där jag vet att jag faktiskt hjälper till och dessutom får se alla fantastiska landskap. Det här med hästarna här är ju en dröm för en horselover som mig. Det bara kryllar av föl och black-beauty-kopior och jag känner att det var alldeles för längesen jag red! Får ta tag i det när jag kommer hem kanske.

Efter att vi åkt hem med barnen idag så gick jag ut på en lång promenad och sen satte jag mig i en park och läste. Det har varit en speciell lukt i luften idag som påminde mig om somrarna i Varberg/Södra Näs, jag tror att det luktade hav vilket är jättekonstigt eftersom havet är väldigt långt borta. Det var fina minnen att bli påmind om i vilket fall! Imorgon är det onsdag vilket innebär upphämtning av barnen på morgonen så jag ska ta och försöka sova nu, skriver mer imorgon. Noapte bună!

Till att börja med så tänkte jag säga att det är 33 grader i skuggan här idag. Nästan för varmt. Imorse åkte jag med Ion (inte pappan i huset utan chuffören som är anlitad av centret) och hämtade upp de minsta barnen i deras byar. Ion uttalas Joån och hittills har 70 % av alla killar/män jag träffat haft det namnet, verkar vara sjukt populärt. Efter att vi kom tillbaka till centret lekte jag med barnen ett tag sen åt de lunch och klockan tolv åkte jag med igen för att skjutsa hem de minsta. På vägen tillbaka stannade Ion utanför en lägenhet och vinkade till mig att följa med in. Där satt hans fru, mamma och en till kvinna och de bjöd mig på mat. Ingen av dem kunde ett ord engelska, förstår ni de speciella situationerna jag får vara med om här?! Det var jättemånga olika rätter och de verkade supertrevliga allihopa. Sen åkte vi till centret och nu vilar jag lite inne i skuggan, skönt.

De första släktingarna kom hit runt tre, vi satt utomhus och åt massor av olika rätter.  Sen kommer nu fortsättningen på kärlekshistorien. Klockan halv sex gick jag, Gheorghe och Andrei hemifrån och jag hjälpte dem uppför den enormt branta backen man måste uppför för att komma till parken. Blommorna var med. Sen gick saker och ting inte så bra, inget taxibolag var tillgängligt, tjejen i fråga var inte superentusiastisk till idén, det började komma massa mörka moln = åska på g och blommorna började se lite trötta ut. Det är omöjligt att beskriva hela situationen men när vi satt där i parken och alla var tysta efter detta enorma antiklimax så brast vi alla ut i gapskratt samtidigt. Vi skrattade i säkert tio minuter, sen slängde vi blommorna på ett monument för ryska soldater och gick hem igen.


Natasha, alltså den 10-åriga tjejen som bor i huset frågade om jag ville följa med ner till stan, så vi gick en sväng. Jag fick senare ikväll veta att imorgon eller på tisdag så måste hon flytta till en annan familj, det känns jättetråkigt. Hon är en rolig liten filur. Trots att saker inte riktigt blev som vi hoppats idag så har jag haft en jätterolig dag, dom här människorna har en underbar humor. Här är Natasha på första bilden och jag och Andrei på den andra.

Jag hjälpte Maria med att skära massa jordgubbar som skulle användas i en tårta efter att jag skrev förra inlägget, alltid något! Sen fick jag ett roligt uppdrag av Gheorghe. Det är en tjej som han tycker om väldigt mycket och idag har han bestämt sig för att åka hem till henne och ge henne blommor. Därför hjälpte jag honom med att gå ner till stan och köpa dessa blommor, och om en halvtimme ska han, jag och Andrei gå till en park. Sen är planen att Gheorghe tar en taxi till henne, vi stannar kvar, sen efter mötet kommer han tillbaka med henne eller utan henne. Fortsättning följer…

Här är en bild från igår när jag satt på en gunga och läste ”One Day” i kvällssolen och en på blommorna.

Imorse vaknade jag upp och kände mig sämre i förkylningen igen, det var inte kul. Sen när jag åt frukost höll Maria och en söt liten grannfru på att steka 587 lökar vilket resulterade i att jag satt och grät. Hur mycket som helst, haha. Jag fick ett fat med färska nyplockade jordgubbar, stoora rööda sööta aaah det var gott, då kändes min morgon lite bättre. Nu ska jag gå och försöka hjälpa till med något inför dagen/kvällen med alla gäster. Bye

Tårar

Kom precis in efter att ha suttit ute och pratat med mina kompanjoner, tror att både Gheorghe och Andrei kommer bli vänner för livet för mig ärligt talat. Jag hoppas det! Från det ena till det andra, här i Moldavien förvarar man maten i väldigt konstiga förpackningar... Till exempel

Det finns inga ölburkar utan istället köper man stora 2-3 litersflaskor med öl

Glass köper man i en påse istället för en plastförpackning, man får sedan trycka ut glassen när den tinat lite.

Mjölk förpackas i en gigantisk sån här trekant som man får på flygplan, roligt va? Jag ska ta och fota en.

Youghurt förpackas också i en påse, om man inte vill äta upp hela påsen så är det ett komplicerat projekt att få den att stå upprätt i kylskåpet. Trust me, I know

Leverpastej har dom i konservburkar, trots att konservöppnaren är en uppfinning som inte nått Moldavien. Istället använder dom en kniv, och ja det ser lika livsfarligt som det låter.

Ketchup och senap? Påsar igen men denna gång med en liten skruvkork, finurligt eftersom man får ut allt vilket man inte får úr flaskorna hemma.

Det var alla konstiga förpackningar jag kom på just nu, men vem vet det kanske blir en följetång?! Det vore ju enormt spännande. Imorgon firar man "stadens dag" här. Som ni märker så är det en himla massa firande hit och dit i det här landet, de tar varje chans de får att samlas med släkt och vänner och äta gott osv. Mer rapporter om det imorgon, goder natt.

Heeeej blogggeeeen. Idag sov jag ända till halv elva, det var extremt skönt. Sen åt jag frukost med Gheorghe och Andrei och diskuterade mode och kvinnor, alla tjejer här i Moldavien är väldigt vackra tycker jag. Lite Brasilien möter Ryssland haha. Sen gick jag ut på en promenad och gick till arenan och sprang intervaller. Det är verkligen något jag saknar med friidrotten, känslan efter att man tagit ut sig sådär mycket så att man håller på att svimma. Det var en liknande känsla idag, 24 grader i luften och strålande sol gjorde väl svimmfaktorn lite större. Men det var underbart.

Sen duschade jag och gav mig återigen ut på en runda, denna gång för att köpa pengar till telefonen eller vad man säger. Maria och Ion är idag i Chisinau för att medverka i ett tv-program, jag hjälpte henne att välja kläder och skor! Stylisten. Nej nu ska jag gå ut i solen och försöka få lite brunare ben, hejdå!

Här är några fina blommor jag såg på vägen

Vissa dagar händer det helt plötsligt väldigt mycket! Imorse åkte jag med Ion runt till massor av byar för att hämta upp fem barn. En sak jag inte förstår är hur det kan bo 4 miljoner människor i det här pyttelilla landet. VART GÖMMER NI ER? Det är ju bara åkrar, skog, gröna landskap och sen mitt i allt en liten liten by med typ 1000 invånare. Fattar inte. Jag fick se de riktigt riktigt dåliga vägarna också, det var kul. Som att vara på Liseberg. Hade man kommit till en liknande väg i Sverige tror jag inte att en enda människa skulle åkt på den utan tvärvänt.

Vi åkte tillbaka till centret där vi idag firade 1 juni som är internationella barndagen. Det var tävlingar och uppträdanden hela dagen och jag var med mitt favoritbarn Sandoutsa (tror verkligen inte att det stavas så) hon gillar mina glasögon. Sen åkte jag med och skjutsade hem barnen också, denna gång med deras chaufför Johan åt ett annat håll än imorse. Helt otroligt vackert.  Såg många söta tanter längs vägen, de ser ut exakt likadana allihopa i blommiga klänningar och hucklen. Det var en fantastisk väg vi åkte den här gången och jag hoppas att jag får följa med någon fler gång.

Nu sitter jag ute i värmen med datorn och beskådar en kortspelsturnering mellan Gheorghe, Andrei, Dima och Colia. Alla barn har åkt hem så nu är jag ledig, skööönt! Hoppas att alla får en fin fredagskväll mvh liv.